Lästid: 3 minuter
Jag har länge sett hur regelbördan äter tid, fart och lust hos de SME-bolag vi arbetar med. När jag intervjuade Anders Broström (Entreprenörskapsforum) och Andrea Femrell (Näringslivets Regelnämnd) bekräftades bilden: det är för mycket onödigt regelkrångel – och konsekvenserna blir stora i företagens vardag. Och eftersom SME står för 55 % av BNP får det här också stora konsekvenser för landet.
Hur ser det ut?
Rätt utformade regler behövs. De skyddar de skötsamma företagen, deras anställda, deras kunder – och samhället – från mindre goda krafter. Men onödiga och överlappande regler skapar förödande friktion.
Enligt Näringslivets Regelnämnd (NNR), med underlag från Tillväxtverket, uppskattas företagens totala årliga regelkostnader till cirka 389 miljarder kronor. Grovt räknat motsvarar det cirka 10 000 kronor per anställd och månad – och bördan slår ofta hårdare mot mindre företag där fasta kostnader per anställd blir högre.
Och regelkraven breddas ständigt: GDPR och dataskydd, HR-administration, hållbarhetsrapportering, skatt/ekonomi, branschspecifika tillstånd – och en växande våg av IT- och cybersäkerhetskrav.
Varför ser det ut så?
Politiken premierar ofta “mer regel = mer handlingskraft”. Nya lager läggs på gamla, myndigheter får fler uppdrag och företagen får bära genomförandekostnaden. Samtidigt saknas starka incitament att rensa bort föråldrade krav. NNR:s återkommande Regelbarometer visar dessutom att företagen förväntar sig ökad regelbörda framåt.
Vad får det för konsekvenser?
Utöver de direkta kostnaderna uppstår alternativkostnader. Ägare, ledare och medarbetare flyttar fokus från företagets hjärta – ledning, innovation, försäljning och leverans (det kunderna betalar för) – till administration.
De som vill göra rätt får hög fallhöjd och lägger stora resurser på efterlevnad; aktörer som medvetet chansar kan ibland flyga under radarn. Summan blir lägre innovationskraft, svagare tillväxt och färre jobb – och därmed en mindre skattebas och sämre välfärdsfinansiering. Ingen vinner på det i längden.
Vad säger forskare och utredare?
Nationalekonomen Lars Jonung visar i en lång historisk jämförelse att Sveriges relativa tillväxt rört sig i tre faser:
- Högre tillväxt cirka 1890–1950 i en mer liberal och öppen ekonomi.
- Eftersläpning cirka 1950–2000 när konkurrens- och finanshämmande regleringar samt ett högt skattetryck växte fram (bland annat kredit-, valuta-, bostads- och jordbruksregleringar).
- Återhämtning från sent 1980-tal/1990-tal i takt med avreglering och ökad ekonomisk öppenhet – även om Sverige ännu inte helt kommit ikapp jämförbara länder.
Dessutom pekade Mario Draghi i sin stora rapport hösten 2024 på att EU:s regleringsiver dämpar den europeiska ekonomin. Ärligt talat ser jag få tydliga tecken på förbättring just nu – men kanske anas en ljusning: när Europa skaver tillräckligt mycket måste politiken börja rensa, förenkla och prioritera.
Poängen för SME: Regler som hämmar konkurrens och kapitaltillgång dämpar investeringar, produktivitet och tillväxt. Regelförenkling och öppenhet drar åt andra hållet.
Men vi kan göra skillnad!
Vad bör vi göra – här och nu?
- Efterlev regler smart, inte tungt, i ditt eget företag.
Skilj “måste-krav” från “nice-to-have”. Säkra kompetens (internt eller via experter), bygg enkla arbetsflöden och automatisera där det går – AI kan hjälpa, men bara om grundkompetensen finns. Satsa på kontinuerliga små förbättringar i vardagen. Det ökar tryggheten och sparar många tusen i månaden.
- Organisera er.
Var medlem i exempelvis Företagarna, Svenskt Näringsliv, Småföretagarna m.fl. Ju fler röster, desto tydligare signal om vilka krav som behöver förenklas.
- Prata lokalt.
Boka möte med kommunens politiker och tjänstepersoner. Visa konkret hur handläggningstider, tolkningar och lokala föreskrifter träffar din vardag. När det blir personligt och konkret ökar viljan att förbättra.
Slutsats
Vi behöver bättre regler – inte fler. Förenkling stärker efterlevnaden, frigör tid för kunder och innovation och höjer tillväxten. Det tjänar företagen på. Och Sverige.
Text av: Marcus Nolfelt, VD på Wescale